The Riviera Lady

Alltsedan slutet av 1700-talet har Franska Rivieran varit ”the place to be” för bourgeoisin – de rika och berömda, kungligheter och andra makthavare. Man kan då lätt tro att det var solen, värmen, stränderna och de ljumma kvällarna som lockade. Men inte då. Det var på vintertid man framför allt var här och höll hov. Klimatet var, och är, betydligt bättre här än på många andra håll i Europa. Man ville fly fukten, den råkalla kylan och tristessen i Paris och London och iskylan i Moskva och de andra ryska städerna. Franska Rivierans hotell, restauranger, barer och festlokaler höll faktiskt stängt på sommaren.

Det var först på 1920-talet det här kom att ändras. Och allt berodde på en rik amerikansk familj – familjen Murphy. Det var ett rikt par – Gerald och Sara Murphy – vars familj gjort sig en förmögenhet i USA som bestämde sig för att slå sig ner med sina barn (och sin apa!) på Rivieran. De var mer än konstintresserade och mycket generösa till sin natur. De blev därför ganska snabbt en central del av det sociala livet på Rivieran och de bjöd alltid in ett helt gäng med intressanta människor till sig – allt från kända författare, konstnärer (Gerald hade själv konstnärsådra) till entreprenörer och storföretagare. Familjen Murphy tyckte det var trist att det inte fanns några hotell öppna på sommaren, så att de kunde hysa in sina vänner, men var inte de som bara lät detta bero. Istället pratade de med ägarna till Hotel du Cap, ett anrikt hotell på Cap d’Antibes och fick dem att hålla öppet sommartid och de hyrde hela klabbet. Man vet exakt vilket år det var också då detta är väl dokumenterat: år 1923. Bland gästerna återfanns F Scott Fitzgerald (The Great Gatsby), Jean Cocteau, Picasso, Dorothy Parker och Hemingway.

Inte nog med det. Gerald och Sara var också de som införde vanan (den härliga och för oss idag naturliga) att njuta på stranden av sol och bad. Tänk att man inte tänkt på det innan! Paret Murphys idé fick snabbt genomslag långt utanför deras egen stora sociala sfär och fler och fler hotell började hålla öppet under sommartid, och Rivieran blev snabbt ett sommarparadis för semesterfirare, inte bara ett vinterparadis för de rika och berömda.

Det är med andra ord amerikanare som skapade det vi ser som ”Franska Rivieran”. Jag kommer att ha många anledningar till att återkomma till Sara och Gerald Murphy förresten. Det här vara bara några av de saker som gjort dem odödliga. Men det får vi ta en annan gång.