Det här är väl något som enbart svenskar kan reagera på? Men det gör jag. För vi är urusla på att göra det själva. Jag menar det där med att ha sin nationsflagga vajande här och där. I Frankrike, precis som på många andra ställen, tar man varenda chans man kan för att visa upp sin franska flagga. Fransmännen är duktiga på att skapa miljöer. Det finns konst, sittplatser, planteringar, vacker belysning – och flaggor – ganska precis överallt. Jag undrar hur många som finns i en liten stad som Antibes, eller Cannes, eller Saint Raphaél (flera av de här de här bilderna tagits med bara några ynka meters mellanrum).

Den franska flaggan – trikoloren, eller le tricolore som den heter på franska, är ett arv från franska revolutionen. Färgerna som är – rött, blått och vitt står faktiskt för kungen (rött) och Paris (blått, vitt). Alltjämt vajar hon idag överallt i Frankrike, med stolthet. Fransoser är nämligen ett tämligen stolt folk. Stolt över att vara fransmän. Och de lever under det som går under namnet ”den femte republiken”, en republik som föddes år 1958 genom att en ny konstitution skrevs.

Den första republiken var den som startade efter franska revolutionen. Själva revolutionen skedde under 1789, republiken såg dagens ljus 1792. Den varade bara i några år fram till 1804, och under den andra halvan av den tiden styrdes landet av den så berömde Napoleon. Men då Napoleon krönte sig själv som kjejsare år 1804 så tog den här första republiken ett abrupt slut. Men då Napoleon kastade in Frankrike i ett antal krig, och till slut förlorade Napoleon herraväldet över Frankrike då landet attackerades av en koalition av Österrike, Preussen och Ryssland. De skickade iväg Napoleon till Elba, en liten ö mellan Korsika och Italien.

Visste du förresten att Napoleon var född på Korsika? Dit kan man enkelt ta sig med båt från Nice om man vill. Det lär finnas fantastiska vandringsleder där. Åter till Napoleon – Napoleon gjorde nämligen också en mycket uppmärksammad landstigning i Golfe-Juan år 1815, dvs bara året efter han försatts i landsflykt. Han hade lyckats rymma och var nu på väg att åter ta makten i Frankrike. Han och hans månghövdade manskap började sedan marschera till Paris och tog där över makten igen. I 100 dagar, innan han mötte sitt öde i Waterloo. Än idag kan man åka den vägen Napoleon marscherade från havet och upp till bergen. Det är en hänförande tur med fantastiska vyer och landskap. Det är för övrigt en av de första turistattraktionerna att skapas i Frankrike. Vägen heter Nationale 85 och går genom 42 kommuner. Det tar en dag att köra den, och du ser de kjejserliga markeringarna utmed vägen.

Napoleons öde vet ni säkert – han förvisades efter Waterloo till Saint Helena, en ö lååångt ute i Atlanten. Han fick leva slutet av sitt liv där och kom att dö 1821, 51 år gammal.

Lämna en kommentar

Trendande