
”Vatten! Sta’n är full med vatten!” (Robban Broberg).
Idag kanske det är den sången som man nynnar på under morgonpromenaden. Man får tacka för att det inte blev så illa som i Spanien där hus skadats av ovädret i alla fall. Sådana dagar, när solen inte skiner, är det konst som jag tänker mest på, förutom blötan.

Konst, konst, konst. Hela Rivieran kryllar av konst. På allmänna platser, i muséer och ateljéer. Det räcker med att flanera utmed någon strandpromenad, ta en tur i en park, vistas på något berömt café som någon konstnär haft som stamställe, eller vimla i någon av de äldre stadsdelarna i vilken ort som helst för att förstå att det här är en viktig del av Rivieralivet. Och att det varit så länge. Och inte undra på. Här har mängder med berömda och mindre berömda konstnärer verkat och levt, och många gör det än idag. Så att ta del av konsten faller sig naturligt här och är en del av det dagliga livet.

Varje by har sin historia med världsberömda konstnärer som verkat där, som påverkat utvecklingen av orten och gjort den berömd för något särskilt, då fattiga konstnärer som bytt tavlor mot mat för att få ekonomin att gå runt (i vissa caféer hänger originalen kvar!), och sina myter och historier om vem som gjorde vad. Ganska ofta upptäcker man att just Picasso haft ett finger med i spelet. Man firar för ävrigt minnet av hans dödsår i år – 50 år sedan just 2023. Så Picassomuséerna – det nationella i Vallauris och det som visar den lokala perioden i Antibes gör lite extra för att uppmärksamma detta.

Det är inte så konstigt. Redan 1904 bosatte sig den spanska superkändisen i Paris på grund av det spanska inbördeskriget för att sedan bo i Frankrike livet ut. År 1946 flyttade Picasso till Rivieran, och kom att bo på flera ställen, inte minst i Vallauris och Antibes där han satte outplånliga spår i respektive orts själ, därav de båda muséerna. De sista åren tillbringade han i Mougins. Hans hem där kan man besöka om man vill.

Hans landskapsmålningar har här och där satts upp i kopior på allmän plats, där de en gång producerades. Vilka hittar du? Men det är Picassomålningarna inte ensamma om, och Picasso var sannerligen inte ensam om att tycka att Rivieran var en så inspirerande plats att det var lämpligt att bo här för att skapa odödliga ting. Det finns en enorm mängd kända konstnärer som gjort det. Man hittar kopior tavlor från en del av dem lite överallt utmed Rivieran – kopior på konst kända konstnärer skapat på just den plats tavlorna sitter på, med bakgrunden som motiv. Det är riktigt häftigt.

En annan konst som är svår att undvika är de stora väggmålningarna som pryder annars tråkiga husfasader. Det hittar man lite här och där, och är nästan alltid såväl modern som spännande. Gå alla trappor upp till Grasse och njut av flera hundra meter sådan konst! Eller kika uppåt varhelst du går. Alltid hittar du något spännande verk som förevigats på någon kal vägg.

Och alla skulpturer som finns. Ja här behöver man verkligen inte gå in på något museum och betala för att få ta del av vare sig nutida eller dåtida verk. För att inte tala om alla de aktiva ateljéer som säljer dagens konstnärers verk. Flest intressanta objekt har jag hittat i Antibes Vieille Ville (gamla stan) och i Saint-Paul de Vence. Här ligger ateljéerna på rad med allehanda fantastisk konst – målningar och skulpturer om vartannat. Att fönstershoppa är ju gratis, liksom att gå in och njuta av allt som finns att upptäcka.
Så när det inte regnar, är det bara att ta på sig ett par riktigt bra skor och ge sig ut och spana. Konsten finns precis överallt, ofta väl skyltad så att man också förstår vad det är man ser. Det ger mervärde för varenda promenad.








Lämna ett svar till Festival med väggmålningar i Fokus i Antibes – The Riviera Lady Avbryt svar