The Riviera Lady

Tänk dig att du hyrt in dig på en Airbnb en bit från det livliga centret i den stad eller ort du ska besöka. Målet är lugna och sköna dagar en bit inåt land, med nära till allt – bergen, sevärdheterna, naturen, stränderna, badet, men också festandet och buset i staden. Du tänker dig att det ska ge ett lugn och en ro som aldrig förr. Inga skrålande festprissar så långt ögat kan nå, inget buller från trafik dygnet runt. Inte heller räknar du med matos från restauranger nära intill, eller lukten av sopor från avfallskärl som inte tömts i hettan.

Sådant slipper man ju på landsbygden. Det är helt klart. Men istället finns risken att du varje morgon vaknar av att grannen, som råkar vara bonde, startar sin traktor till tupparnas gal klockan halv sex på morgonen. Till råga på allt gödslar han sina marker så det både låter och luktar. Eller så kanske du har hamnat bredvid den där fårbonden som släpper sina jyckar lösa varje morgon för att valla iväg fåren på dagens bete. Det bräks och det låter och det luktar och har sig. När du väl somnat om, så vaknar du istället ett par timmar senare av dova och intensiva kyrkklockor som aldrig någonsin verkar vilja sluta ringa.

.- Vilken mardröm! kanske du tänker. Och det må så vara. För det du sökt är inte det du får. Hade du varit i Sverige och det var ditt sommarställe hade du kunnat ställa till med ett elände för den rackarns bonden som har mage att väcka dig och störa på morgonen. Eller när som helst under dagen för den delen. Du hade kunnat kontaktat kommunen och fått både tuppar och andra djur avlivade och restriktioner för när bonden får jobba på sina marker.

Men nu är du i Frankrike. Här har man insett problemet med urbana människor som kommer ut på landet för lugnet och rons skull. Här fattar man att det den urbana personen allt för ofta söker – ett stilla Skansen som håller stängt och bara finns till för deras eget höga nöjes skull – inte är det som landsbygden är eller ens borde vara. På landsbygden bor och arbetar människor. De sliter och kämpar för att mat ska sättas på bordet i såväl stad som på landsbygd, de håller markerna öppna, mångfalden levande och landet vid liv. Därför har man också genom lag helt sonika skyddat landets läten och lukter. Detta för att grannar och fritidsboende inte ska kunna gnälla på allt i tid och otid, och sätta käppar i hjulet för lantbruk och djurhållning. Till och med kyrkklockornas ringande har skyddats.

Frankrike agerar här föregångsland. Din sovmorgon kan du ta någon annanstans, om du inte vill höra tuppen gala, hundarna skälla eller höra arbetande människor starta upp sin dag. För äta behöver du och äta vill du, särskilt när du är i Frankrike – matlagningens förlovade land. Fransmännen är stolta över sitt fantastiska kök, ett kök som är helt beroende på att någon orkar mata den galande tuppen. Dessutom ser de värdet i en levande landsbygd, något vi i Sverige verkligen borde ta efter. Innan det är för sent.